FEATUREDIkus LiuNewsPolitika

Arão: Konsidera Taur Falla Rezolve Ekonomia Rai-Laran

Fahe Tutan

Naunil Média (Díli), Deputadu Bankada Congresso Nacionál de Reconstrução de Timor (CNRT), Arão Noe Amaral konsidera governu ne’ebé lidera husi Primeiru Ministru (PM) Taur Matan Ruak, falla rezolve ekonómia rai-laran, tanba fulan-ualu ona, maibé ezekusaun sei mínimu tebes.

“Ida ne’e maka ha’u lamentavél tebe-tebes, sé governu atraza ezekusaun orsamentu 2021 ninian, haree husi relatóriu sira to’o agora ita iha fulan agostu nian, maibé ezekusaun ne’e sei mínimu nafatin 20 itál %, governu dehan halo jestaun di’ak maibé nia impaktu ne’e bo’ot tebe-tebes ba ekonómia rai laran”, dehan deputadu iha PN, kuarta (11/08).

Eis prezidente parlamentu ne’e hatutan, problema bo’ot ne’ebé povu enfrenta maka, osan la sirkula, maske governu aprova ona programa sira ne’ebé prevé iha orsamentu Jerál estadu 2021.

“Iha situasaun ne’e, governu kria programa foun hanaran sesta bázika, ne’ebé ho hanoin hakarak atu bele eleva ekonómia rai- laran maibé realidade la akontese. Programa la ajuda tanba programa sesta bázika ne’e apoiu para ema atu hetan sustentabilidade para hodi han iha semana ida ou rua ka fulan ida nia laran, la’os ba tinan tomak”, deputadu ne’e kritika.

Nia afirma, programa sira ne’ebé aprova ona iha tinan 2021, governu tenke ezekuta, nune’e osan bele sirkula ba merkadu, liu-husi kompaña nia programa no projetu sira, atu-nune’e fasilita hikas osan ne’e bele sirkula ba komunidade nune’e bele buka moris.

“Mais ne’e se laiha, ha’u hare’e ho predisaun katak agora ne’e ekonómia iha rai-laran ne’e tun ona katak ita fila-fali ba situasaun iha 2006, ne’e gravé ona ba ekonómia iha rai-laran”, reprezenta povu ne’e sujere.

Orgaun soberania ne’e esplika, durante pandemia Covid-19, Governu implementa de’it mak estadu emerjénsia, serka sanitária, inklui Konfinamentu domisiliáriu Jerál hodi bandu sirkulasaum hotu iha rai laran.

“Hare’e husi problema pandemia covid-19 nian, klaru bele halo implementasaun estadu emerjénsia, no serka sanitária. Maibé governu maka tenke buka dalan reforsa no labele haluha atu fasilita kompaña sira nune’e iha osan para selu sira-nia traballadór.

 “Problema ida mós governu atraza halo pagamentu ba projetu sira ne’ebé kompaña sira halo hotu tiha ona, pois atraza iha avaliasaun, buat sira ne’e hotu halo impaktu kompaña sira la hetan rendimentu”,nia salienta. Ana

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *