Lere: Indepedensia La Folin Povu Ki’ak No Ain Tanan Nafatin
Naunil Média (Díli) Abertura kampanã aberta númeru sorteiu 8, Jenerál Lere Anan Timur, Alerta, Ukun a’an la’os fin maibé hanesan mehi atu mehi ba povu nia moris di’ak, La’os atu dada bandeira foti Prezidente da Repúblika ba orgaun sira seluk ita ukun tina maib’e kuitadu povu kasian ki’ak no ain tanan nafatin, indepedensia la folin.
Situasaun sira ne’e akontese tanba impase politika ba lider sira laiha problema tanba sira nia moris estabil hela problema mak inan aman no juventude sira ho emprezariu sira hirak ne’e mak hemu be’e merak.

Kandidatura Prezidente da Repúblika period tinan 2022-2027, Jenerál Lere Anan Timur, Alerta lia hirak ne’e, iha abertura kampaña aberta ne’ebé hala’os iha Munisípiu Manatutu, Kuarta, (02/03).
Nune’e Kandidatura Prezidente da Repúblika haktuir, bainhira povu fó eleitu Prezidente da Repúblika tenke promove dialogu atu iha unidade entre lider sira hot-hotu.
Halo refleksaun komandu da luta laiha karik Falintil mós la mate barak ra’an mós la fakar hanesan iha tinan 24 nia laran, 12 mós laiha. Tanba komandu da luta joven sira sé hirus matan ba ema nia kilat musan.
Ho situasaun sira ne’e sira podia ami toma konsiensia katak tenke hamutuk lori nasaun ida ne’e ba oin. Lere Afirma
Kandidatura Prezidente da Repúblika ho Númeru soreteiu 8 ne’e realsa, Nu’dar Prezidente da Repúblika sai simbolu unidade nasionál, Tenke obriga lider hot-hotu tenke halo dialogu.
“ Se mak lakohi dialogu fó resposta tanba saida nak lakohi, maibé hau fi’ar sira ne’ebé komanda luta barak sei moris, tenke halo dialogu hamutuk hosi liafuan lori povu ida ba oin.” Haktuir Lere Anan Timur.
Reativa Artemasias “Lere” Mak Haruka
Ko’alia kona-ba Artemasiais ita ukun a’an to’o ohin loron ita fó sala de’it mak artemais, Lider sira mós hateke ba nia keta nia mós sala karik
Ida reativa artemasiais la’os ema selu ema le’et “Lere Anan Timur” nu’udar Xefe Estadu Maior Jenerál. Di’ak liu raetiva tanba Indonesia husik ona mai ita labele haruka fila fali ba Indonesia.
Reativa tenke organija halo lei artemasiais mós tenke iha estatutu propriu sal kondena no kriminalija.
Artemasiais sai desportu ba nasaun no internasional tanba ne’e nu’udar Prezidente mai hosi militár la’os soldadu, Maibé mai hosi Xefe Estadu Maior Jenerál.
“ Hau hatene tinan 10 mai ameasa saida mak mosu iha Timor hau hatene ona, tanba hau mak responsavel ba Defeza e seguransa, tenke hatene responde kedas agora atu amesa ne’e labele mosu iha ita nia rai.” Hakutir Lere Anan Timur.
Artemasiais aban bainrua governu ho estadu la fó atensaun sei f’o ameasa ba Timor-Leste, Ne’e problema ki’ik tanba rai laran, Tanba organija lei ho estatutu sei la’o los tanba mesak sidadaunTimor-Oan.
Lere promote kuandu eleitu Prezidente Repúblika primeiru hare estabilidade nasionál. Latu