Komemora Loron Nasionál Veteranus, Lere : “Sentidu Marsa Hodi Hanoin Tempu Rezisténsia”
Naunil Media (Díli), Xefe Estadu Maior Jenerál FALINTIL Forsa Defeza Timor-Leste (F-FDTL), Maijór Jenerál Lere Anan Timur, hateten sentidu husi atividade marsa (la’o ain) ne’e hodi relembra hikas tempu rezisténsia luta ba independensia nasionál.
Lere Anan Timur deklara asuntu ne’e ba jornalista sira hafoin partisipa selebrasaun loron nasionál veteranus nian ba datoluk iha Praça da Proclamação Palasiu Governu no kontinua la’o to’o iha Centro Convenções Díli, Tersa (03/03).
“Ohin marsa ne’e atu relembra fali tempu pasadu ne’ebé gerileiru sira hasoru luta durante tinan 24 nia laran, funu hasoru invasaun Indonésia ba ita nian independénsia. Hanoin katak gerileiru sira barak mak terus, susar no balun mate tui-tuir dalan, ohin loron ami sobrevivente sira mak iha ne’e, estadu rekuiñese no valoriza ona tanba ne’e mak hili loron 3 de Marsu sai hanesan loron bo’ot nasionál ba veternus sira nian”, Akresenta eis gerileiru komandante rejiaun um Ponta leste, Lere iha CCD.
Lere konta tuir, “Istória ne’e liga ba konferénsia nasionál FRETILIN nian ne’ebé hala’o iha Maubai munisípiu Viqueque, iha loron 3 fulan Marsu 1981, Primeiru Kongresu Komandu Daluta Reorganija Foti Jerasaun Segundu orientasaun husi membru Komite Central Fretilin (CCF), sobrevivente rua mak Xanana Gusmão no Ma’Huno. Konferensista sira hili CCF nain sia (9) no foti desizaun importante lubuk ida, hodi reorganiza luta libertasaun nasionál Timor-Leste, iha territóriu tomak, komesa rezisténsia Armada moris fila-fali iha ailaran”.
“Primera kongresu ne’ebé komandu daluta reorganija foti jerasaun segundu husi Komite Centrál Fretelin (CCF) nian ne’ebé to’o mai ami nain 9 maibe hela hau mesak moris, hamutuk ho primeiru jerasaun maun bo’ot Xanana no Ma’Huno”, infirma veteran ne’ebe kompleta tinan 24, Lere.
Inisiativa hatuur símbolus istóriku sira iha eventu ida ne’e hodi ajuda reativa memória pasadu no transmite ba jerasaun foun sira, oinsá veteran sira organiza-àn hodi organiza povu tomak husi tinan 1975 to’o referendu 1999. Referendu ne’e nu’udar polítiku ida ne’ebé povu Timor-Leste asumi ho korajen atu hakotu funu hetan vitória ba Ukun Rasik-an.
Partesipan marsa ne’e mak Prezidente Parlamentu Nasionál (PPN) Arão Noe de Jesus Amaral, Primeiru Ministru Taur Matan Ruak, Prezidente Triunal Rekursu Deolindo do Santos, Xefe Estadu Maior Jenerál F-FDTL, Maijór Jenerál Lere Anan Timur, Eis Primeiru Ministru Marí Alkatiri, Eis Prezidente Repúblika José Manuel Ramos Horta, Deputadu/a, menbru VIII governu no veteranu sira.
Timor-Leste selebra loron Nasionál Veteranus iha tinan ida dala ida, tuir lei númeru 3/2016. Pau