FEATUREDGeralIkus LiuNews

PM Taur Felisita Jornalista Timoroan Komemora Loron Liberdade Imprensa

Fahe Tutan

Naunil Media (Díli), Loron 03 fulan-maiu tinan 2023 – Sua Eselénsia Primeiru-Ministru Taur Matan Ruak, hato’o votus felisitasaun ba Jornalista sira hotu iha mundu tomak no partikularmente iha Timor-Leste ne’ebé ohin selebra “LORON MUNDIAL LIBERDADE IMPRENSA NIAN”.

Mensajen S.E. Primeiru-Ministru Taur Matan Ruak nian: Uluk nanain lori ha’u-nia naran rasik no VIII Governu nia naran, hakarak hatao’o votus felisitasaun ba Jornalista sira iha mundu tomak no espesialmente ba Jornalista timoroan sira hotu ba imi-nia loron espesial ohin.

Loron 03 fulan-maiu, nu’udar loron espesial ida ba ita-boot sira, loron ne’ebé Nasoins Unidas adopta hanesan Loron Mundial Liberdade Imprensa hodi fó hanoin ba País hotu iha mundu tomak atu respeita Liberdade Imprensa. Tuir ÍNDISE LIBERDADE IMPRENSA MUNDIÁL nian, hatuur Timor-Leste iha pozisaun 17 iha nível global no númeru 1 iha nível Sudeste Aziátiku. Ne’e hatudu katak ita-nia nível iha avansu di’ak tebes iha Sudeste Áziatiku, wainhira ita kompara ho País balun ne’ebé ukun an kleur ona, sira-nia Liberdade Imprensa sei dook liu hosi ita-nian. Ne’e hatudu katak Liberdade Imprensa iha ita-nia Nasaun, nia iha fatin. Hanesan Primeiru-Ministru, ha’u orgullu, no ita hotu tenke orgullu ba prestasaun ida ne’e.

Governu respeita tebes Liberdade Imprensa, no iha vontade atu kontinua apoiu Insituisaun Média sira hodi kontinua hala’o sira-nia kna’ar ho independente, imparsialidade, responsabilidade no respeitu ba kode etika Jornalista nian nu’udar pilar importante ba ita-nia demokrásia.

Ita-nia País daudaun ne’e iha hela períodu Kampaña Eleitoral ba Eleisaun Parlamentar iha 21 maiu 2023 nian. Iha situasaun sira hanesan ne’e, jornalista sira-nia papel importante hodi fó kontribuisaun oinsá tulun ita-nia Estadu iha divulgasaun informasaun ne’ebe loos, justu, kredivel no mais edukativu atu bele ajuda ita-nia Estadu iha situasaun ida ne’e.

Ikusliu la haluha, agradese ba imi hotu nia kontribuisaun durante ne’e, ne’ebé hato’o ona informasaun ba públiku sira relativa ho atividade sira governativa nian, maské imi hasoru difikuldades oioin iha terenu, maibé imi nafatin iha vontade, badinas no profisionalizmu. Ba ida ne’e, ha’u-nia hakuak boot ba imi hotu no dala ida tan PARABÉNS.*/Tri

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *